Att sätta brottslighet i perspektiv

Edit: vi har nu även en artikel på samma ämne där vi undersöker huruvida samstämmighet råder mellan oro för brottslighet och faktiskt brottsutveckling i Japan (världens kanske säkraste land).

Malmö är en stad med många problem. Men det är också en stad som har oförskyllt dåligt rykte. Bara en sådan sak som att omnämna ett inplanerat besök i staden kan leda till uppmaningar om att vidta försiktighetsåtgärder. Och visst ska vi alltid vara försiktiga i något avseende. Men de åtgärder vi vidtar bör också vara rimliga. Att exempelvis besöka Watts, Los Angeles som turist nattetid och bara strosa omkring ökar sannolikt risken för att utsättas för brott. Att däremot besöka Malmö och kanske svänga förbi Lilla torg för en munsbit i gott sällskap är rimligtvis en förhållandevis lågrisktagande aktivitet. I vart fall är det nog inte ett större hasardspel än att besöka stadskärnan i någon annan svensk stad i ungefär samma storlek.

I Malmö är rapporteringar om skjutningar emellertid vanligt. En månad utan skottlossning blir exempelvis en nationell nyhet. Det är allvarligt och ett problem som de rättsvårdande och andra myndigheter måste komma till bukt med. Men vi måste ändå sätta det i perspektiv. 30 dagar utan skottlossning är en betydligt längre tidsram än en dag. Och en dag utan skottlossning var något som kriminologer i Milwaukee firade på sin Facebooksida den 26 maj i år.

En överblick av skottlossningar: Minneapolis → Malmö

Det finns säkert mer uppdaterad statistik. Här följer i vart fall de incidenter som BRÅ samlat in för 2006/2014.

I Malmö kommun rapporterades till exempel 18 skjutningar år 2006 och 47 stycken bara 8 år senare. En mycket omfattande ökning. För jämförelse tittar vi på registrerade skottlossningar i Minneapolis (ungefär lika stor stad som Malmö) under en månad (30 dagar). Färsk statistik går att hämta in här.

Antalet rapporterade incidenter uppgår i ett hundratal och markerar positioner för olika geoadresser där skottlossning misstänks ha ägt rum.

Kultivering av rädsla och reell brottsutveckling

Vad beror det då på att vi gärna blåser upp stormar när situationen, om än allvarlig, i en internationell jämförelse ändå är marginell? Se exempelvis staplarna nedanför rörande mord och dråp.

En teori vidstår att vi kultiverar vår oro för brott och samtidigt förefaller det som att detta kan ske oberoende av hur stor risken att utsättas för brott faktiskt är. Det vill säga att våra uppfattningar om brottsutveckling inte alltid är samstämmig med den faktiska framväxten. En studie på yttre påverkan fann exempelvis att TV-nyheter inverkade negativt på vår riskperception gällande brott. Man noterade ett samband mellan medial fokus på kriminalitet och ökad rädsla i befolkningen.

Det verkar också som att sättet media rapporterar om brottslighet kan påverka vår uppfattning av den. Notisnyheter och korta periodiska utlägg skapar potentiellt snedvridna bilder och uppfattningar av kriminalitet. Calanan föreslår att detta dekontextualiserar incidenterna och lämnar mottagaren att göra egna bedömningar om det rapporterade.

Gerbners kultiveringsteori är emellertid något utdaterad. När han formulerade idén om att media bidrar till att skapa en uppfattning om världen som en ond plats fanns inget internet. Inget Twitter, Youtube eller Facebook. Hans forskning baserades på TV-tittande. Det är svårt att säga något om hur våra konsumtionsvanor ser ut i dag, men troligen inhämtar vi stora delar av våra nyheter i sociala medier.

Gestaltnings- och agendasättande teori

Inom områden som psykologi och ekonomi/marknadsföring har gestaltningteori kommit att ta mer plats. Gestaltningsteori berör alltså frågan om hur vi framställer och kommunicerar information till olika målgrupper. TIll exempel har den klassiska konflikten mellan synen på huruvida glaset är ”halvtomt” eller ”halvfullt” att göra med hur vi utformar vår informationsöverföring.

För att förklara hur vi implementerar detta i vår vardag kan vi föreställa oss att x söker arbete. För att öka sina chanser att landa ett arbete skriver x ett personligt brev. X nämner alla sina bra egenskaper men avslutar med att nämna sånt han är dålig på. P korrekturläser x: s PB och uppmanar honom att radera delen där x säger sig vara dålig på att samarbeta. X hörsammar detta och skickar sedan i väg sitt PB och landar inom en vecka sitt drömyrke.

Hur media således kommunicerar med sin publik kommer sannolikt att påverka den. Ett exempel är teorin om agendasättande. Tanken är att media då instruerar målgruppen i vad den ska tro om världen. Media har här rollen som ett slags ledarskap och konsumenterna rollen som följare. Detta har vi skrivit om tidigare i ”Ni är alla NPC: s”. Enligt agendasättande teorier och teorier om priming antar man att publiken baserat på informationen som har kommunicerats därefter gör överväganden som bäst passar situationen. Om situationen som då är presenterad beskriver världen som en ond plats, är det tänkbart att konsumenternas överväganden därför färgas av detta.

Frågan kan kanske också förstås inom ramen för filterbubblor, kognitiv och bekräftelsebias. Om vi kontinuerligt söker oss till källor som bekräftar det vi tror på och samtidigt stänger ute sådant som utmanar våra uppfattningar, finns potentiell risk att vi förstärker världsbilden.

En reaktion till “Att sätta brottslighet i perspektiv

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s