Skräckhanteringsteori och ingruppsbeteenden

Döden är ett oundvikligt inslag i alla levande varelsers liv. Vad som gör döden ett egendomligt inslag hos människan är att vi till skillnad från alla andra kolbaserade liv på jorden är radikalt självmedvetna. Denna självmedvetenhet har berett oss med möjligheten och förmågan att föreställa oss själva i tid och rum och sedermera att analysera potentiella utfall i pågående och nästkommande situation. Det är en kapacitet som har gjort oss beräknande och analytiska. När vi ställs inför livsavgörande omständigheter utnyttjar vi denna förmåga till vår fördel i syfte att överleva och undkomma faror som ytterst kan döda oss.

Dessa egendomliga förmågor har givit oss evolutionära fördelar och har hjälpt oss att erövra naturen, men de har också givit oss förmågan att betrakta döden som något oundvikligt. Det är som ett dåligt skämt. Vår intensiva överlevnadsvilja driver oss å ena sidan till framsteg inom till exempel medicin eller stadsplanering och annat som i hög grad syftar till att skydda oss från faror och skänka oss trygghet samtidigt som vi å den andra sidan är intelligenta nog att inse att ingenting av det vi gör för att säkra vår existens kan föreviga den. Vi kommer nämligen alla att dö alldeles oavsett.

Vad vår egendomliga självmedvetenhet har skänkt oss är alltså förmågan att uppfatta dödsskräck bortom närvaron av ett direkt hot. Vår död är något abstrakt som väntar i en okänd framtid som vi vill ha förmåga att kontrollera.

Skräckhantering

Skräckhanteringsteori är en teori som berör frågan om hur människan hanterar den uppenbara motsägelse som råder mellan den innevarande självbevarelsedriften och kunskapen om att livet inte är evigt. Förenklat uttrycker sig denna i form av dödsskräck. Dödsskräcken försöker vi kontrollera exempelvis genom formeringen av kulturer som tyglar/dominerar det som vi upplever är farligt. Det kan vara att vi grundar religioner som skänker oss evigt efterliv (kontinuitet) eller utvecklingen av förhållningssätt till naturen som vi upplever är farlig.

Argumenten kring hur vi dominerar naturen är särskilt intressant. I ”Subhuman: The Moral Psychology of Human Attitudes to Animals” beskriver Kasperbauer hur vår behandling av djur speglar detta. Den historiska konflikten mellan den vilda naturen och de civiliserade människorna medförde att vi gavs incitament att topprida den. Det enda sättet som människan kunde bibehålla sin närhet till vad den behövde för sin överlevnad var att döda eller dominera/domesticera andra livsformer. Föreställ er till exempel hur vi än idag förhåller oss till hundar som är svårkontrollerade. De skrämmer oss och i många fall menar vi att de behöver avlivas.

Ingrupp och utgrupp

På så vis har vi utvecklat in- och utgrupper. De som befinner sig utanför vår egen grupp ses som hotfulla. De möter inte kriterierna för vad det innebär att vara som oss. När vi sätter en hund i koppel och dominerar den behöver vi motivera detta med att den saknar vissa egenskaper som vi har. Detta förhållningssätt till vår omgivning brukar kallas dehumanisering. Emmanuel Kants resonemang kring detta är exemplariskt. Han ansåg att det som skiljer rationella människor från djur är personskap och att djur därför kan betraktas som saker. Implikationen blir således att djur tillhör en utgrupp och utgrupper är underordnade.

Samhället i ett utvidgat perspektiv

Kan vi då förstå saker som ”främmande kulturer” inom ramen för skräckhanteringsteori? Kanske. Politiska strömningar som vidhåller vissa kulturers överordning kan analyseras med utgångspunkt för ”terror management”. Men det medför också att dessa utgrupper i olika grad därför betraktas som hotfulla och hotfulla grupper har det resonerats behöver tyglas. En sådan analys kan därför resultera i väldigt graverande utfall. En annan fråga som också kan vara intressant att titta på är om saker och ting bör vara som de är.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s