Kalergipriset och Karlspreis zu Achen

Kalergipriset (eg. Europapriset) och Karlspreis zu Achen (Charlamagne-priset) är två priser som hedrar olika aktörer som på varierande sätt har bidragit till att arbeta för, förverkliga eller upprätthålla idén om europeisk integration. Ett av priserna omnämns bland annat i det inlägg vars påståenden om ”Kalergiplanen” vi besvarade i dagarna.

Charlamagnepriset

Charlamagnepriset är ett pris som årligen delas ut till olika aktörer som på ett eller annat sätt arbetar för europeisk integration. Det är inte EU som delar ut det, men staden Achen. 1949 skrev 12 signatärer under en proklamation som därmed offentliggjorde det projekt som året därefter skulle hedra Coudhenhove-Kalergi med ett pris för sin ambition om ett enat Europa:

Dr. Kurt Pfeiffer presented the idea of an “Aachen Foundation for a European Prize”. The resonance this received was remarkable. Everyone recognised in this idea the chance to use the status of Aachen and its history at the root of the European ideal as a bridge, not only between former national enemies, but also between the past and the future. Twelve founding members signed the “1949 Proclamation”. Together with the augmentations of the 1990 Declaration, this builds the ideological bedrock of Aachen’s International Charlemagne Prize.

År 2008 ingick dock EU ett samarbete med staden Achen med målet att tillsammans leta upp och hedra projekt som främjar den europeiska andan: ”The projects must contribute to international cooperation, promoting ‘the development of a shared sense of European identity’ and providing a model for how Europeans can live together as a community.” Ett kriterie är att projekten leds av unga vuxna mellan 16-30 år gamla.

Europapriset/Kalergipriset

När vi skulle samla in information till denna artikel upptäckte vi att det mesta om det pris som kommit att kallas ”Kalergipriset” redan har sagts av en vad vi antar är en marxistisk eller vänsterorienterad Youtube-kanal. Därmed kommer vi mer eller mindre bara sammanfatta kanalens information nedan.

Webbplatsen har en meny genom vilken man kan navigera sig fram till olika avsnitt/teman som den tillhandahåller. Under rubriken ”European Letters” finner man kontemporära frågor som upphovsmakarna diskuterar. Den som bidrar mest frekvent är en man vid namn Heinz Wimpissinger. I ett brev som han skriver i höjd med den s k flyktingkrisen skriver han:

In this scenario, the creation of a European army appears more and more important using NATO’s help with a composition of military units of European member countries. This should be executed to guarantee the effective protection of EU’s external borders on one hand and on the other hand, to meet aggression and acts of inhumanity with an operational military power [ … ] This could gradually contibute to stability in the conflict regions and stop the large civil immigration streams to the European welfare states, at least medium term. Further away on the horizon, new waves of poor refugees are emerging from black Africa, which should be countered by increased development cooperation now, in a timely manner.

Vår egen kommentar och analys:

Som vi visade i vår granskning av ”kalergiplanen” ville Kalergi mer eller mindre stänga gränsen för invandring från Afrika till Europa men inte från Europa och till Afrika. Sorrels diskuterar Kalergis mål för Afrika och förklarar hur han resonerade:

The principle of the right to self-determination, he argued, had to be violated given the “fact of the inequality of human races”. Furthermore, he was careful in his discussion of European settlement in Africa to make clear that no migration of black Africans to Europe should be allowed.

Wimpissinger är förvisso inte lika grov, men han tycks gestalta och mäkla den kalergiska inställningen om invandring från Afrika. Visserligen måste orsakerna till detta hållas i sär. Kalergi bekymrade sig över frågor som europeisk massarbetslöshet som han menade kunde åtgärdas med emigration. Men också frågan om att Europas resurser skulle utarmas som en följd av den aritmetiska populationsutvecklingen var relevant. Afrikas rika jord kunde locka emigrerande bosättare. Dessa frågor har rimligtvis inte inspirerat Wimpissinger. Vi lever ju i andra tider. Snarare tycks han diskutera frågan utifrån migranternas opportunism och vad som kan tolkas som ett försvar av de enskilda ländernas ekonomiska välfärd:

Among immigrants you can also see selfish traits in the choice of the immigration target. In particular Western European states have shown themselves to be seen as social paradises to immigrants from politically shaken states, which have been destroyed by war

Det finns också mer information i YouTube-klippet för den som känner sig hågad. Bland annat framgår att organisationen bakom priset är densamma som Kalergi själv grundade och ledde fram till sin död, men också att två av deras grundsatser är kristendom och konservatism.

OBS: Vi har inga kopplingar till kanalen. Vi har inte gjort en källkritisk granskning av de påståenden som görs i den. Kanalen tycks dessutom förmedla ett vänsterperspektiv och det ska våra läsare ha i åtanke.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s