Leder faktorprisutjämning till intelligenskvotsutjämning?

Nåja, nu ska vi inte dra på alltför stora växlar. Detta är ingenting vi kommer kunna leda i bevis. Men kan vi kanske formulera en hypotes om korrelation mellan utjämning av faktorpriser och utjämning av IQ? Vi får se.

Faktorprisutjämning är en ekonomisk teori som vidhåller att fri handel mellan två länder leder till att ländernas faktorpriser balanseras över tid. Det vill säga att rörelsen mot en gemensam marknad (i teorin) påverkar till exempel löneutvecklingen i länderna i en riktning där skillnaderna (differenserna) jämnas ut. För att förklara det i konkreta termer: Vi kan föreställa oss att två länder med olika produktionsfaktorer inleder ett handelsavtal med varandra utan statlig intervention. Det ena landet är kapitalintensivt och det andra landet är arbetskraftsintensivt. Det kapitalintensiva landet har fördelar i produktionen av en specifik vara, säg datorer, och det andra i produktionen av, säg, kaffe.

Vad kan vi då vänta att effekten blir? Enligt svenskekonomerna Heckscher-Ohlins teorem kommer efterfrågan nu att öka när marknaden växer. I båda fallen kommer därför behovet av arbetskraft att stiga, men i det kapitalintensiva lägret något mindre än i det arbetskraftsintensiva lägret. Kom ihåg, i det ena landet är nämligen produktionen inte arbetskraftsorienterat i samma utsträckning som i det andra och naturligtvis följer således att behovet inte ökar lika dramatiskt. Följden blir att lönerna därför sänks något i det första exempellandet, där konkurrensen om jobb inte är lika omfattande och i det kaffespecialiserade landet kommer den istället att öka. På så vis jämkas därför lönerna och närmar sig varandra allteftersom.

Nedan en graf som förtydligar hur relativ faktorprisutjämning kan se ut

Bildkälla: Rongotis. D. (2009). Assessing European Economic Integration with the Heckscher-Ohlin Model, a Comparison between Greece and Germany

IQ-plasticitet: Flynneffekten

Flynneffekten är ett begrepp som syftar till att beskriva en uppmätt förändringstrend i IQ-resultat över tid. Från en generation till en annan har omfattande förändringar skett i IQ världen över och orsakerna till detta har bland annat tillskrivits saker som kostvanor, rasliga (genetiska) differenser, medans en del andra menar att levnadssituationen, bättre ekonomiska förhållanden och utbildning, har bidragit till utvecklingen. Ett argument mot invandring till Sverige har exempelvis varit att vissa invandrare är särskilt svårintegrerade på grund av stor IQ-differens mellan inhemsk population och utländsk. Det är, som Dutton och Lynn (2013) resonerar, visserligen tänkbart att det fall i IQ som vi har observerat på senare år i Skandinavien kan knytas till och förklaras av invandring från länder med lägre IQ (vi kommer till det längre ner) men i vår mening förklarar det inte allt.

Skulle vi göra en regressionsberäkning med start från 1995 och bakåt (då en nedåtgående IQ-trend började noteras i Skandinavien) bör vi alltså kunna markera ett år på tallinjen där det svenska medelsnittet korsar nuvarande för den invandrade MENA-befolkningen (med hög homogeniseringsgrad). Det är tänkbart för argumentets skull att perioder av hög homogenitet kan fungera som modell för ett välmående Sverige (ex. Tage Erlanders i Valfrihetens samhälle). Samtidigt kan vi argumentera för det motsatta, att hög IQ inte nödvändigtvis är kvittens för ett välmående och välfungerande samhälle. Medel-p för nordkoreansk IQ är exempelvis (≈107p). Bruttonationalinkomsten låg på nesliga $1106 år 2006 (jämf Sydkorea 2007: $20 045) och utöver det dras landet med svåra problem också bortom det ekonomiska. Det är indikativt för att IQ är ett komplext kunskapsområde där många variabler spelar in. Lynn och Vanhanen säger själva att det faktum att merparten av länderna med hög IQ också har goda levandsförhållanden och ekonomi beror på att de bland annat är marknadsekonomier (och djupt demokratiserade). Detta gäller ej för Nordkorea med fler.

För intresserade ska det nämnas att NK sakta men säkert håller på att marknadiseras. Alla hänvisningar till kommunism raderades så sent som 2009 ur konstitutionen och under 2012 plockade man ned monumenten över Marx och Lenin från Kim Il-sung-parken i Pyonyang (NK:s huvudstad). Dessutom har man (delvis) övergett kontrollen över ekonomin i landet och nu är det en form av blandekonomi.

En negativ Flynneffekt

Som vi berörde under föregående rubrik observerade man ett negativt IQ-kluster kring mitten av 1990-talet. Någonstans under detta årtioende sker alltså en förändring. Vi går i Skandinavien från att öka våra IQ-poäng till att minska dem. En förklaringsmodell är som vi nämnde invandringen. Dutton och Lynn skriver:

These non-European peoples, with the exception of the Chinese, have average IQs ranging from 10 to 30 points lower than the European average (Lynn, 2006; Lynn & Vanhanen,2012), so immigrants from these countries are likely to reduce the average IQs in Western nations, and this could explain some or even all of the decline in IQs in Western European nations.

Dutton. E. & Lynn. R. (2013). A Negative Flynn Effect in Finland, 1997-2009

Emellertid säger de också att invandringsförklaringen har sina brister: ”… This is unlikely to have been a factor in Finland because there were few non-European immigrants in Finland during the years 1997–2009. In 2012, 4.8% of the Finnish population were immigrants or had at least one immigrant parent (Statistics Finland, 2012)”. Det kan alltså betyda att invandringen till Skandinavien har orsakat nedgången, men eftersom vi ser en nästan identisk trend i hela Skandinavien, med genomsnittliga bortfall på Fin=0.25p/år, Dan=0.215p/år, Nor=0.22p/år (Sverige saknar data pga nedmonteringen av lumpen) blir utvecklingsriktningen mer komplicerad att förklara. Tabell för data finns på s.113 i nästföljande länk*.

Hur vi än ser på det och vilka förklaringsmodeller vi än använder, är förlusten av IQ-poäng graverande. Om vi skulle sprida ut detta över en längre tid, säg en generation, skulle det innebära signifikanta förluster. Flynn & Shayer* förklarar: ”Finland would lose 7.49 points of overall IQ, Denmark 6.48 points, and Norway 6.50 points for an average of 6.85 points”. Läsarna bör notera att det största bortfallet sker i det land med minst andel invandrare.

Finanskris och intelligens

Under 1970-talet spricker Bretton Woods till en följd av USA: s ekonomiska politik. Landet hade under Vietnamkriget nämligen låtit den tryckta mängden pengar flöda i stort sett fritt och eftersom valutan var värdefixerad till guld ansågs det snart på många håll att dollarn riskerade att devavleras. Många länder bytte därför sitt dollarinnehav mot guld och med det fick BW-systemet ett slut. Allt detta resulterade i vilket fall i att många länder höll sina valutor flytande, och stor osäkerhet rådde på marknaden. I höjd med detta valde man därför att överge den keynsianska modellen och en paradigmell övergång till ekonomen Milton Friedmans penningpolitik skedde. Med denna avreglerades valuta- och kreditmarknaderna. För Sverige och Finlands del skedde detta på 1980-talet och i dess spår följde den massiva ressecionen som drabbade båda länderna i början av 1990-talet och som slutade i finanskris.

Detta sammanträffar, för den som är vaksam, ungefär i höjd med att svensk och finländsk IQ stagnerar. Emellertid ska det också nämnas att finanskriserna inte drabbade Danmark eller Norge och att om finanskriserna i Sve-Fin hade någon som helst inverkan på intelligenskvoterna i läderna, kan vi inte använda det som förklaringsmodell för nedgången i de andra. Med detta om följer för övrigt en viktig brasklapp; läsarna ska ha i åtanke att vi bara visar på en korrelation i tid och ingenting annat. Vi föreslår bara att detta kanske kan vara en av dessa andra faktorer vilka påverkade nedgången i (delar av) Skandinavien. Inte att de är orsaken.

Faktorprisutjämning och IQ: En teoretisk diskussion

När jag påbörjade denna artikel i går hade jag inga förkunskaper om huruvida det skulle finnas en koppling mellan faktorprisutjämning och IQ. Det betyder alltså att jag varken visste om jag kunde hitta stöd för detta eller motbevis (falsifiering). När jag nu har spenderat några timmar åt att läsa litteratur och forskning kring detta, kan jag bara säga att jag fortfarande vet lika lite som jag gjorde då. I princip ingenting har sagts om det. Ekonomen Arnold Kling för en intressant (men kort) diskussion på Econlib där han säger:

The net result of all of this is a tendency toward factor-price equalization among average-IQ workers. This raises the wages of average-IQ women in the U.S. and of average-IQ workers in other countries. However, it puts downward pressure on the wages of average-IQ U.S. males. Although everyone is benefiting from more capital and greater total factor productivity, the net effect on average-IQ U.S. males is negative.

Kan det då vid en faktorprisutjämning mellan länder på olika nivåer i utvecklingen och med varierande produktionsfaktorer uppstå en situation där intelligenskvoterna närmar sig varandra? Kanske. Vid en faktorprisutjämning skapas ju stor efterfrågan på arbetskraft i det land som har en arbetskraftintensiv produktionsfaktor. I vårt kaffespecialiserade exempel skapas ett tryck för selektion av en viss typ av arbetare och om vi tänker oss att utbudet på arbetare som är kvalificerade för detta är bristfälligt, uppstår kanske incitament för att höja arbetarnas IQ och kompetens. Satsningar på humankapital (utbildning av olika slag) är en tänkbar väg framåt i så fall. Samtidigt kan vi föreställa oss att det kapitalintensiva landet, genom automatisering och datorisering, skapar ett ”downward” tryck på arbetarna vilka det finns ett överskott på. Detta är dock tveksamt. Om färre arbetar inom exempelvis en industri kan det ju potentiellt leda till att dessa istället vidareutbildar sig och börjar arbete i ännu mer högkvalificerade yrken (läs infosamhället) i tjänsteekonomin.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s